Idag har Mockingjay pt 2 premiär runt om i världen på bio. Det är den sista Hungerspels-filmen och jag har visserligen inte sett den ännu, men jag är jättetaggad på att se den (och gråta - det är oundvikligt). Men så här i slutet på en filmserie så vill jag titta tillbaka på slutet på en annan - nämnligen Harry Potter. 

 

Harry Potter var mer eller mindre mitt liv från det att jag läste den sjätte boken själv hösten 2006. Mamma hade läst de tre första böckerna för mig och min bror, J, och så hade vi sett de fyra filmerna som kommit ut. (Vi försökte ta oss igenom den fjärde boken om jag vill minnas, men sen kom livet i vägen och boken blev aldrig färdigläst). 

 

Efter att jag hade läst den sjätte boken i alla fall plockade jag in alla böckerna ute från förrådet, och det var då det började på riktigt. Jag slukade alla böckerna, och vissa tog ju längre tid än andra av förklarliga skäl ... Tioåriga jag var en van läsare men inte överdrivet snabb. 

 

Jag försökte ge mig på den sjunde och sista boken i juli 2007 när den kom ut, men efter att ha läst första sidan insåg jag att jag vart körd. Jag fick snällt vänta till den kom ut på svenska i november. Kan ni tro hur arg jag var när jag insåg att hela familjen skulle vara i Danmark någon boken släpptes? Man hade kunnat steka ett ägg på min panna. 

 

Tur nog stannade vi till i Lund på hemfärden och jag kunde äntligen få läsa boken. Mamma läste det första kapitlet högt i bilen för mig, mina bröder och pappa som körde. När jag sen skulle få fortsätta läsa var jag korkad nog att berätta att jag mådde illa och så var det slut på det roliga - de var rädda att jag skulle kräkas på boken. 

 

Veckan som följde innebar att jag om morgonarna smög in till föräldrarnas rum och hämtade boken eftersom pappa jobbade natt och läste den på natten och jag läste den i skolan under dagen. Det funkade fantastiskt bra. 

 

Jag tog på mig att vara den som förmedlade för hela klassen hur många som dog och vilka dessa var, och hurvida om slutet var bra eller inte. 

 

Och ja - jag kan detta utan och innan för Harry Potter har betytt så otroligt mycket för mig. Det var inte de första berättleserna jag skrev - för det har jag alltid gjort - men de fick en ny twist och det gjorde att jag läste fler böcker än jag någonsin gjort. 

 

Jag och mina bästa kompisar (som jag lärde känna för att vi alla älskade HP) skapade egna hemsidor för magiakademier, bland annat MARK's Magic Academy och Mount International. Vi kodade och höll på och allt möjligt? Rollspel var det minsann. Jag fick kompisar på KPwebben och Svenska Hogwarts via Harry Potter, varav många jag fortfarande har kontakt med. 

 

Jag har utvecklat mitt skrivande något ofantligt från denna lilla berättelse - det första jag någonsin skrev på engelska: